#17 — Två sidor?

Som många gånger tidigare har vi denna vecka inget planerat tema på listan. Men som till exempel i vår andra lista, Intro, hittade vi ett litetlitetlitet tema på listan. Nämligen i de fyra sista låtarna, tre deppiga, en småmunter. Således heter veckans lista Två sidor? Öppna veckans lista med Spotify!

Ena sidan av LPn Random Spirit Lover med Sunset Rubdown

The Mending of the Gown — Sunset Rubdown spotify

Ett av mina absoluta favoritband, Wolf Parade, mynnar då och då ut i ett antal olika intressanta sidoprojekt. Handsome Furs och Swan Lake är ett par exempel som nått hyfsad framgång men det är ett tredje band som hamnar i fokus här på veckans lista. Sunset Rubdown drivs av Wolf Parades skicklige keyboardist och sångare Spencer Krug. Kanadensaren och hans bandmedlemmar lyckas här ta experimentell indie ett steg längre då de i låten ”The Mending of the Gown” blandar ett galet men briljant intro med Krugs lätt spasmiska röst. Det är en låt som hinner byta skepnad ett flertal gånger under de ca fem och en halv minuter den sveper över oss likt en innovativ version av allt Robert Wells någonsin önskat att ”Rhapsody in Rock” skulle vara.

Serotonin — Mystery Jets spotify

Brittiska Mystery Jets är ett band jag upptäckt först på senare tid trots att de så att säga har varit i branschen i ungefär sex år. Och det slår mig plötsligt att de kommer till Stockholm snart! Hursomhelst, detta är ett band som mixar The Kinks med Mika, disco med indiepop. En salig blandning med underbart resultat. ”Serotonin” är titelspåret på gruppens senaste album och har en viskande vers som följs av en extremt radiovänlig refräng. Vissa stycken av låten påminner faktiskt en del om Klaxons flaggskepp ”Golden Skans”.

Eat Raw Meat = Blood Drool (Acoustic) — Editors spotify

Editors har en förmåga, men kanske också ful ovana, att allt som oftast dra på svulstiga produktioner som inte slutar att intensifieras för än låten är slut. Ibland träffar de rätt, ibland blir det lite för mycket. Att höra deras låtar i akustiska versioner blir därför en väldigt intressant upplevelse. Det är här bandets storhet verkligen kommer fram. Om inte annat tycker jag de fick till något alldeles speciellt i pianobaserade ’Twilight-låten’ ”No Sound But the Wind”. Låten på veckans lista är (som ni kanske misstänker eftersom det står som rubrik till den här texten) ”Eat Raw Meat = Blood Drool” i en version där endast Tom Smiths röst och en stålsträngad gitarr konkurrerar om utrymmet. Refrängen sätter sig direkt och lär gå till historien som en av Editors starkaste.

Cold War — The Morning Benders spotify

Det här är den låt på Morning Benders nya album som låter mest Morning Benders-aktig. Okej, det där lät puckat men jag ska förklara. År 2008 släppte amerikanerna en skiva med jätteglad indiepop som gick i 190 km/h. När det så i år var dags för en uppföljare lät musiken plötsligt väldigt mycket som Grizzly Bear (bland annat för att en Grizzly Bear-medlem producerat albumet). ”Cold War” har liksom blivit kvarlevan från debutalbumet och är ett kort men färgstarkt inslag på ”Big Echo”.

Learn To Like It — Kite spotify

Kite har funnits i några år nu men har ännu inte släppt något fullängdsalbum. Dock har duon givit ut två strålande EPs och har en tredje på väg. ”Learn To Like It” avslutar deras självbetitlade debut-EP och låter lite som den perfekta blandningen av skotsk folkvisa och svensk syntångest. Det är ganska kul att samtliga Kites låtar skulle passa perfekt som filmmusik, så om det är några regissörer som läser 520 får ni här ett riktigt bra tips ;-)

Price Too High — Jonas Game spotify

Huruvida Sincerely Yours är världens coolaste skivbolag eller inte finns det nog inget officiellt svar på. Men man kan ju alltid gissa på ”japp”. Jonas Game och hans hittills enda album ”ADHD” är en av många lyckade utgivningar. ”Price Too High” är en vackert långsamt lunkande indieballad som påminner om en engelskspråkig version av Hästpojken. Det sägs att Jonas Game kommer släppa ett nytt album under 2010 och nya singeln Fish and Shark finns att höra på hans MySpace! (Det sistnämnda var inget rykte, det var fakta)

Idioter — Markus Krunegård spotify

Några vänner (och kollegor) till mig satte en mulen morgon ihop en spotifylista till dagen musiklyssning i det kök jag jobbar. Temat på listan var bitterhet, vilket verkligen passade mitt egna tema för dagen. Jag var sur och irriterad och tyckte mest att alla som kom nära var idioter. Denna låt gjorde min bitterhet ännu härligare, eftersom den handlade om just den dagen. Markus Krunegård sjunger här om just idioter och annat bittert! Svart och svårt, men det blir så bra!’

Ena sidan av Kents Röd.

Det finns inga ord — Kent spotify

Vi fortsätter det lite smådeppiga/småbittra temat från den föregående låten, Idioter, med Sveriges depprockmästare Kents ”Det finns inga ord”. Låten har, som nästan alltid med Kent, en klockren text med rader som ”Det här är Sverige, snälla gråt när ingen ser” och ”Det finns inga ord för det, men alla tänker, känner samma sak” vilket på sätt och vis passar så utmärkt in på Sveriges eviga smådeppig- och bitterhet.

Kärlek slutar alltid med bråk — Ludwig Bell spotify

Om jag som (amatör)musikskribent ska säga vilka tre pophopp jag ser i år blir det dubbelt Snook, alltså Daniel Adams-Ray och Oskar Linnros (Kul grej som en vän poängterade: de slutade med Snook för att de ville spela olika musikstilar enligt de själva, men nu hör vi dem båda med deras poplåtar och det låter likadant.), och slutligen Ludwig Bell! I 520s femte lista, ”En trofast vän”, hade vi med hans första låt som soloartist, ”Jag är en idiot”, och eftersom vi inte kan ignorera vårt pophopp så här nära hans debutskiva (18e skrev vi då, 25e augusti skriver vi nu) måste vi också ha med ”Kärlek slutar alltid med bråk”, som funnits några veckor. Skivan kommer heta ”Jag har försökt förklara”, och framsidan går redan nu att se på hans djungeltrummeblogg!

Good Song — Blur spotify

Vi har tidigare här på 520 haft med en Blurlåt, även då var det från denna skiva. Men det är inte så konstigt, Think Tank är ju nämligen en väldigt bra skiva. Förutom att den här låten var bra har vi också anledningen att vi behöver en motsatts till de tre smådeppiga låtarna innan denna. ”Good Song” är i alla fall på något plan en mer munter låt.