Ke$ha på Stage of Joy

Ke$ha, Putte i Parken 2011. Foto Klas Eskilson/520

Visst var det allmänt känt att ett spelning kunde vara dålig. Visst var det allmänt känt att alla inte artister kunde spela live. Visst var det allmänt känt att inte alla artister kunde göra två saker samtidigt. Men att man kunde misslyckas så fatalt som Ke$ha gjorde när hon som finalen på första dagen entrade största scenen på Putte i Parken var det antagligen ingen som visste.

Spelningen kan man inte kalla en spelning. Det var snarare en show där Ke$ha med en halv miljard dansare hoppar runt på scenen och ”sången” flämtas ut över musik som känns studio-producerad. Känslan av att vara där, att uppleva något, var så gott som obefintlig. Upplevelsen var närmast att höra en demo av ett litet osignat band där sångaren spricker på varje ton. Ett framträdande med Britney Spears skulle antagligen vara liknande, men hennes musik förväntar man sig inget av. Ke$ha liknas ibland med M.I.A., men efter detta framträdande hoppas jag att samtliga personer bakom detta utlåtande ändrar sig.

När Ke$ha sedan skulle ta upp en gitarr försvann även den mediokra förmågan att rappa som hon visade tidigare. Gitaren hördes knappt, och tur var det. Sången effekt:ades bort (om det nu är ett verb) vilket jag antar var för publikens bästa.