Hultsfred
Foto: Klas Eskilson/520

James Blake på Blue Stage

James Blake må ha varit en av förra årets största hypes, men frågan är om det inte är när morgonen nalkas natten mot den femtonde juni 2012 som post-dubstep når sin kulm i pop-Sverige. Det fortfarande rådande mörkret presenterar en inramning som bara festivaler kan bjuda på. Jävlar är ordet jag letar efter när den bitande kylan på fyra grader celsius (!) letar sig in överallt.

Vädret är inte riktigt lika med på noterna som publiken är. Blake själv beklagar sig lite lätt över kylan, och det syns att det inte är enkelt att göra det bästa av situationen. Stelfrusna fingrar som ska träffa rätt toner för en orättvis kamp. Trots detta är inte misstag inte någonting som präglar spelningen. Den blytunga basen får den relativt stora publiken att röra sig i takt medan melodierna susar lätt över träden. För första gången är ljudet riktigt bra på Blue Stage, festivalens näst största scen.

James Blake är en ypperlig avslutningsakt på en festivals första dag. Kemin mellan besökare och artist är mycket påtaglig, men det är nog den som övergår till vissa fysiska beteenden besökare i mellan som är det tydligaste. Blake finpustar möten som skett under kvällen och ger en hel del besökare vad de vill ha. En romantisk avslutning innan man beger sig tillbaka till sitt tält för att låta natten göra sitt.

Foto: Klas Eskilson
Text: Rasmus Jerndal