Hultsfred
Foto: Victor Lundmark

Future Islands på White Stage

Glöm allting du trodde att du visste. Festivalens bästa spelning står inte någon gigant för. Det är Future Islands från Baltimore i North Carolina som presterar någonting ohyggligt vackert. Det är en blandning av magiskt artisteri, känslosamma texter som alla bär på ett budskap och enkel synt. En mycket välbefolkad teaterlada är fullständigt med på noterna. Det är en sådan stund, då artister och fans flyter samman till en enda kraft som tillsammans är oövervinneliga.

Samuel Herring är efter i dag mångas nya idol. Frontmannen har ett kropps- och scenspråk jag aldrig sett någonting i närheten av. Det ett konststycke som är mycket mer än bara musik. Istället för att använda sin roll i hopp om att publiken ska följa hans minsta vink är Herring musiken. Slagen mot brösten, den jagade blicken och de aggressiva utfallen lämnar de flesta omkring mig med ett ansiktsuttryck som inte kan betyda någonting annat än beundran.

Bandet har flugits hit (från Baltimore, Maryland) av festivalen för endast denna spelning. Oavsett kostnad var det värt det. Trion själva verkar vara lika nöjda med det mottagande Sverige bjuder på. ”Grease”, ”Tin Man” och ”Before the Bridge” är störst i det storslagna. Kanske är det för att de innan dessa berättar historien bakom dem, varför de skrevs och vilket budskap de vill förmedla. Då krymps Teaterladan till storleken av ett plektrum. I de stunderna är detta större än allting tidigare. Jag har svårt att hitta ett annat sätt att uttrycka mig på.

Efter konserten står bandet och dricker öl ute på området. Antalet människor som kommer fram och vill uttrycka sin uppskattning och tacka är nära på löjligt. Den som missar dem när de återvänder i augusti gör sig själv en otjänst jag inte önskar min värsta fiende.

  • Adam

    Håller med till 100%. Denna spelning var faktiskt en av de största konsertupplevelserna jag någonsin varit med om. Little Dreamer var makalös.

  • Emma

    Precis såhär fantastiskt var det. Detta var utan tvekan festivalens bästa spelning!
    Sjukt bra skrivet!