#II 13 — Popaganda 2011

Nu är det inte lång tid kvar, om en vecka ligger man i soffan och försöker återhämta sig efter Stockholms största fest hittills i år. Popaganda 2011 går av stapeln om mindre än fem dagar. Förväntan är stor, men banden som är bokade — och låtarna de gjort — är så ofantligt mycket större. Om det gick skulle årets lista bestå av den kompletta diskografin från samtliga bokade akter, men så är inte reglerna och således är det endast tio låtar på denna lista. Endast det bästa av det bästa, alltså. Öppna veckans lista med Spotify! 

Lies – Is Tropical

Inget annat band kan så som Is Tropical få en låt att låta nyss hemkommen från en löprunda som gått alldeles för hårt fram i förhållande till löparens fysik. Popagandas röjigaste bokning lär säkerligen bli något alldeles extra, och en låt vi ser extra mycket fram emot är ”Lies”. Detta är för oss musikälskare vad mangaporr är för snuskgubbar – lite för bra för att vara sant. Stenhård elektronisk basgång blandas med plåtig indiepopsång och det blir oförskämt lätt att börja dansa lika oväntat som den där animerade bebisen i någon kaviar- eller mjukostreklam.

Acts of Man – Midlake

Jag har besökt USA ett flertal gånger och varit i olika delar av landet varje gång. Men en sak blir jag inte klok på; var finns alla skönsjungande män i rutiga skjortor och buskiga skägg? Fleet Foxes, Band of Horses och Midlake är bara några av denna gigantiska folkgrupp. Men de verkar vara svårupptäckta i sitt hemland. Lyckligtvis har Popaganda flugit in ett alldeles eget exemplar till Stockholm. Festivalens vackraste låt kommer vi att få höra från Midlake. Den heter ”Acts of Man”.

Half Light II (No Celebration) – Arcade Fire

Min dröm är att världens bästa band ska inleda sin konsert på Popaganda med just denna låt. ”Half Light II (No Celebration)” är ett skenande ånglok som inte går att stoppa. Arcade Fires besök i jättegropen Dalhalla förra sommaren är fortfarande mitt livs mäktigaste musikupplevelse, men något säger mig att det kommer bli ännu mäktigare i Stockholm. De gjorde fjolårets officiellt bästa album i USA (och inofficiellt bästa i världen), de älskas av David Bowie, de har ett perfekt bandnamn. Det låter väl hyfsat lovande?

He´s on the Phone — Saint Etienne

Som ett band grundat av tidigare musikjournalisterna Bob Stanley och Peter Wiggs under det tidiga 90-talet är Saint Etienne en fulländad symbol över detta bekräftelsesökande årtiondet då brittisk musik var vad allt handlade om. Det var årtiondet då sångerskan Sara Cracknell satte syraanfräta hjärtan i brand över hela Europa (T.ex. Niklas: http://www.youtube.com/watch?v=1fZt8kMTvpQ) och Henrik Schyffert startade ”Whale” hemma i Stockholm. Det är solig avslappnad acid-house med inslag av gammal swing och bebop. Det är ett giftermål mellan en 60-talets Cannesfestival och Factory Records á 1991.

We Used to Wait – Arcade Fire

En av de låtarna som jag har kommit att uppskatta mest av låtarna på “The Suburbs”. Win Butlers alltid lika storslagna och av melankoli pressa röst är liksom ännu lite mer sorgset sentimental här. Tiden som gått och är förbi plågar honom rakt igenom kroppen och släpper helt enkelt inte taget. Kören i refrängen är lika kyligt vacker som det ständigt smattrande pianot. Att denna låt ekar över Skanstull nästa helg är ett krav!

No time for us (Acoustic) – Broder Daniel (Henrik Berggren)

Det är mycket billiga poäng att inkludera den akustiska versionen av en av indie-världens vackraste låtar. Det må låta kraftfullt att påstå detta, men det avslutande spåret på det tidlösa albumet Forever är övermäktigt på alla sätt och vis. Tänk på det på fredag när tårarna börjar rinna redan 17:15

Urban Photograph — Urban Cone

Just nu finns det två (2) låtar av Urban Cone att höra, förutsatt att man inte ser dem live. Denna låt, som kom att bli deras officiella debut efter det att de signades hos Universal, är den ena. Den andra är en demo av låten Black Ocean som finns att höra på deras MySpace. Den personen som har koll på läget är antagligen väldigt medveten om att bandet spelar på såväl ”förfesten” (Popagandas gratisfestival som de körde tillsammans med Parkteatern) och den riktiga festivalen. Bandet sade, när vi träffade dem för en intervju under Way Out West, att det kändes helt naturligt. ”Har man sett förfesten vill man ju se festen också!”

Come Home – Serenades

Från ”superduons” debutplatta Criminal Heaven (som för premiumanvändare delvis finns på Spotify) hör vi Come Home. Denna låt var antaligen en av de starkare under duons spelning på Södra Teatern i våras. Låten må ha en ganska julig klang, med rader som ”Come Snow, Come Home” och bjällror. Men något sånt kan man behöva höra ibland så här i sensommaren.

köttet är svagt – Säkert!

Om du frågar mig är detta en av de bästa låtarna från Säkert!s senaste skiva Facit. Om du ställer en annan fråga till mig; vilken låt som är häftigast att se live med Annika Norlin, så blir svaret detsamma. köttet är svagt är en av de låtarna som har en tydlig stegring i sig, och häftigare än så finns antagligen inte att se live. 18:30 på lördag — där ses vi!

Baby I’m Yours – Breakbot

Om jag inte hade varit bortrest när våran Remix-lista sattes ihop skulle Breakbot ha gjort sin 520-debut redan då. Den fantastiska remixen av PNAUs låt Baby (Hype Machine) går verkligen inte att slå i remix-väg. Men nu var jag ju bortrest då, så 520-debuten blir istället här, i denna lista. Fransmannen Thibaut Berland, som gömmer sig bakom aliaset Breakbot, spelar på Popagandas officiella lördags-efterfest på Debaser Medis. Om jag vore du så skulle jag se till att vara där för att höra Baby I’m Yours, Shades of Black och andra fantastiskt funkiga electrolåtar från electrons mekka — Frankrike.

Redaktionen

Du kan kontakta Redaktionen på info@femtjugo.se.