Those Dancing Days på Dockville

Those Dancing Days, Dockville 2011. Foto: Theodor Wilson/520

Vad som möter både 520 och Those Dancing Days 18:30 denna fredag är ett lerfält som skulle få Arvikafestivalens att blekna. Men det stör varken publiken eller bandet, som i kväll gör skäl för namnet, på vad som kan rubriceras som den tyska varianten av Emmabodafestivalen.

Att blanda den värme och energi som Those Dancing Days skapar på scen med melankoliska melodier är modigt. Det är också modigt att inte göra sin musik mer avancerad än vad som är nödvändigt för att det ska låta bra, varken live eller på skiva. Tyvärr faller allting relativt platt när det inte händer något avsevärt på scen. Hitten och Fuckarisas sitter precis där de ska ljud- och känslomässigt, men det är trots detta tydligt att någonting distinkt saknas. Kvintetten från Nacka har en fruktansvärd potential att bli något riktigt stort, men för att nå dit krävs mer än vad man ger idag.

Och ja, man kan påstå att det var en festivalspelning i mängden under en gråmulen tysk himmel. Men det är just vid sådana tillfällen man har möjligheten att överraska och skapa någonting värt att minnas. Tyvärr gör inte Those Dancing Days det idag och allt dansande till den självbetitlade låten blir bara trevligt. Tro inte att det är fy skam dock. Men när man kan nå längre bör man också försöka lite mer.

Text: Rasmus Jerndal

Foto: Theodor Wilson