Flaws, ett album med brister

Bombay Bicycle Club dök upp redan på 520s första söndagslista. De fyra grabbarna från London är stora favoriter här på redaktionen och det var med högt ställda förväntningar Praktikanten tog sig an deras senaste alster. Men det blir som bekant sällan som man tänkt sig…

Recension: Flaws Spotify

Bombay Bicycle Club, Betyg: 2, Bästa spår: Leaving Blues (nr 5)

 Jag lyssnar och hör ett Bombay Bicycle Club som på sätt och vis drar undan mattan under sina egna fötter. Bandet som för ungefär ett år sedan släppte det fullkomligt lysande debutalbumet ”I Had the Blues But I Shook Them Loose” bestämde sig för att ta vid där debuten slutade och har spenderat senaste året med att spela in akustiska låtar. Problemet är bara att ”The Giantees”, som avslutningslåten på ”I Had the Blues But I Shook Them Loose” heter, var det albumets segaste spår. Det är för mig lite svårt att förstå hur ett band som lyckas leverera den mest medryckande indierockdebuten sedan Arctic Monkeys helt plötsligt, i stort sett, byter genre. Borta är grymma fullträffar som ”The Hill” och ”Always Like This” och plats får istället ett överlag ganska profillöst knäppande på gitarrer. Jack Steadmans oerhört coola röst känns nu mest gnällig. Visst, helheten blir någorlunda stämningsfull men rent generellt är ”Flaws” rent ut sagt ganska tråkig. Inte ens den, på förhand så lovande, akustiska versionen av bandets hit ”Dust on the Ground” lyckas lyfta albumet. Allt passerar ganska obemärkt förbi och det är efter första genomlyssningen omöjligt att minnas var ett spår slutar och ett annat börjar. ”Flaws” gör mig tyvärr lika besviken som tjejen på dess omslag och jag hoppas att Bombay Bicycle Club i framtiden går tillbaka till det mer arenaindierockiga soundet det framförde så framgångsrikt för ett år sedan.

Victor Schultz

Du kan kontakta Victor på victors@femtjugo.se.