Trophys gör Maidstone kul

Trophys första ”riktiga” släpp är äntligen här. De unga britternas EP är charmig, dansant och smakfullt lagom.

VVIBES SoundCloud

Trophys, Betyg: 4, Bästa spår: ”Wave Machine” (nr 3)

Trophys är baserade i Maidstone i sydöstra England. Det ska, enligt uppgift, vara skittråkigt att bo där. Mitt i tristessen sitter bandets frontman Conor Rowlan och drömmer om ett imaginärt skivbolag vid namn Big in Miami samtidigt som han förvirrar europeiska musikbloggar genom att sända dem mail som först fått sig en smärtsam omgång av Google Translate. Rowlans bandkollegor är så unga att klassiska såpoperan Rederiet hann sändas i fem säsonger innan någon av dem ens föddes. Tonårsproblematik och ett visst mått av naivitet går som en röd tråd genom hela Trophys uttryck. I det här fallet är det uteslutande positivt.

Den engelska trions första EP heter VVIBES. En tightare och minst lika intressant fortsättning på det lilla antalet låtar som huserat på Trophys SoundCloud-konto sedan ett knappt år tillbaka. Elektropop har övergått i mer renodlad indiepop/rock vilket kanske tydligast framgår i The Stone Roses-introt till fullträffen ”Wave Machine”. ”Fullträff” fungerar förresten som beskrivning för VVIBES samtliga spår. Produktionen är oförskämt välavvägd och smakfullt lagom med tanke på att upphovsmännen är ett gäng ungdomar med en förmodat enorm energireserv inom sig. Istället är det Conor Rowlans gälla stämma och typiskt brittiska dialekt som tar täten i den parad av pojkaktig charm som startar sin vandring några sekunder in i ”Not Science”, för att 12 minuter senare gå i mål och på vägen ha ökat glädjenivån hos alla som lyssnat.

Hursomhelst, Trophys är mycket mer än bara charmfulla glädjespridare. De har en sällsynt förmåga att toppa sin dansanta pop med smittande refränger. Det sistnämnda får mig att tro att de långtråkiga dagarna i Maidstone väldigt snart är över.