#II 42 — Rymden

#II 42 - Rymden. Illustration: Ylva Karlberg/520

För er som inte läst Douglas Adams Liftarens Guide Till Galaxen-trilogi i fem delar kan det vara lite svårt att förstå varför just lista #II 42 har Rymden som tema. I denna bokserie får man i den första delen, om jag inte missminner mig, lära sig att svaret på frågan om meningen med livet, universum och allt är 42. Att man sen aldrig riktigt får veta vad den exakta frågan är är ett utmärkt sätt att sammanfatta den bortgångne Adams humor. Det finns ingen god anledning till att inte läsa böckerna,  så se till att göra det om du inte gjort det. I veckans lista har vi helt enkelt samlat ihop lite låtar på temat rymden, eftersom det är där filmen till stor del utspelar sig. Öppna veckans lista med Spotify →

Floating in Space – The Apples in Stereo

The Apples in Stereo är bara ett av många fantastiska band vi gått miste om genom att inte vara på All Tomorrow’s Parties under denna helg. Gruppen som på scen har för vana att bära vita glansiga dräkter som skulle falla vilken science fiction-hjälte som helst i smaken har här gjort en låt om en rymdpromenad. På ett lite djupare plan handlar den förmodligen även om lite mer känslomässiga grejer såklart. Påminner en del om The Postal Services klassiska ”Such Great Heights” både vad gäller det rent musikaliska och det symboliska.

Fly Me to the Moon — Daniel Johnston

Det finns förmodligen ingenting som Daniel Johnston inte skrivit en sång om. Om inte annat bevisade han det i samband med den klassiska lilla visan om Mountain Dew och demoner. ”Fly Me To The Moon” är en desperat sång om flykt. En flykt som ska ta honom till månen.

Door to the Cosmos – Sun Ra

Vad är kosmos egentligen — något man kan se, ta på? Eller bara något okänt som Thomas Di Leva står i kontakt med? Sun Ra ansåg i alla fall att det har en dörr, vilket låter logiskt med tanke på att den gamle jazzartisten och avantgardisten visste det mesta om rymden, och ofta lät sig inspireras av den. Han hade t.o.m. en egen filosofi kallad dem ”kosmiska filosofin”. Hans skivbolag hette ”El Saturn Record”.

Blue Moon – Kendal Johansson

Göteborgsskivbolaget Sincerly Yours har försett Sverige med en försvarlig mängd drömsk, rymdkompatibel musik under 2000-talet. Oavsett om det gäller CEO, jj eller Kendal Johnsson så är kompositionerna ofta långsamt böljande i ett ingenting, präglade av en intatuerad melankoli, precis ungefär så som man tänker sig att en astronaut känner sig ensam i rymden.

Saturnication — Krazy Baldhead

När Justice gästade Stockholm och annexet stod Krazy Baldhead på scenen. Jag hade inte riktigt stenkoll på killen innan, utan visste enbart att han var signad hos Ed Banger precis som kvällens huvudattraktion. Till skillnad från den åskit som 520-Rasmus yttrycker i hans recension av Justice-spelningen måste jag säga att jag verkligen uppskattade Krazy Baldheads spelning. Visst var vissa låtar lite tråkiga ibland, och visst ville kidsen framför scenen bara ha lite dubstepiga drop att dansa till, men när Krazy Baldhead, eller Pierre-Antoine Grison som han egentligen heter, struntade i detta och spelade sin fina franska electro istället så blev det riktigt bra. Kopplingen till temat då? Jo, låten heter ju ”Saturnication”. Så fantasifull är jag.

Digital Love — Daft Punk YouTube

För många är Daft Punks ”Discovery” albumet som introducerade bandet för dem. Det är här vi hör låtar som ”Harder Better Faster Stronger”, ”One More Time” med flera. Vad desto färre vet är att hela albumet också är ett soundtrack till en film — likt albumet ”Tron: Legacy” som gjordes till filmen med samma namn. Filmen som musiksatts av albumet är den Leiji Matsumoto-regisserade animefilmen Interstella 5555: The 5tory of the 5ecret 5tar 5ystem som kom 2003. Filmen finns både som långfilmsvariant där varje låt utgör en egen del av filmen, och så finns även varje låt som individuell musikvideo. Låten utspelar sig delvis i rymden, och i musikvideon till just ”Digital love” möter vi en drömmande astronaut som lyckas crasha sitt skepp på jorden. Ploten till filmen verkar närmast absurd (jag har personligen inte sett den) med ett framgångsrikt houseband som blir kidnappade och förvandlade till människor. Läs mer om den på Wikipedia.

Écailles De Lune (Part 1 & 2) — Alcest

Översatt till engelska blir titeln på det franska black metal-projektet Alcests album Écailles De Lune något i stil med ”Scales of the moon”. Vad det sedan blir på svenska vågar jag inte ens gissa mig till. Skivan inleds med albumets titelspår uppdelat i två delar som tillsammans klockar dryga nitton minuter. En cirka tredjedels timme av bland det bästa som gjorts inom metal-genren de senaste femton åren.

Starman – David Bowie

Under sin decennier långa musikkarriär har David Bowie många gånger refererat till rymden. De låtar som kanske främst dyker upp hos de flesta är Space Oddity, Life On Mars? och Ziggy Stardust. Dock finns det fler. Personligen tycker jag även att låten Starman, som figurerar på samma album som Ziggy Stardust (The Rise and Fall of Ziggy Stardust and the Spiders from Mars) är en av hans allra bästa låtar.

Luke Skywalker — Broder Daniel

Vad passar bättre på rymdlistan än den ångestladdade hyllningen till Star Wars-karaktären med samma namn? Detta är kultbandets första singel och gav också upphov till bandets första musikvideo. Nog skulle man kunna säga att det bara är en resa som behandlar tonårsliv och inget mer därtill, men då skulle man missa något. Den längtan efter att vara någonting extraordinärt som Berggren besjunger i ”I wanna be Luke Skywalker tonight oh yeah!” är nästa utomjordisk. På samma sätt blev han av andra sett som en utomjording under den här tiden. Hur som helst är det kanske det mest intensiva som bandet gjort. Och aldrig är väl Henriks stjärnor under ögonen så passade som i denna.

Hey Moon — John Maus

Åh, lo-fi-pianots seger, reverbets triumf. Världens svåraste och kanske mest konspiratioriska människa plockar ned både intensitet och galenskap i balladen om den ensamhet han och vår närmaste himlakropp delar. Hey Moon var efter Quantum Leap den första låten som fick mig att förstå Maus storhet. Mitt finaste minne jag har med låten är då jag en mycket tidig augustimorgon vandrade hem längs med Götgatan och månen lyste upp den tomma gatan framför mig.

 

Ylva Karlberg

Du kan kontakta Ylva på ylvakarlberg@gmail.com.