Gulligt och lite lagom segt.

Han slog sig fri från bandet Dreamboy och har nu, tillsammans med tidigare bandkollegan Fredrik Swahn som producent, släppt en första soloskiva. Ludwig Bell är här med gulliga texter om förhållanden och kärlek, och han är här för att stanna!

Recension: Jag Har Försökt Förklara spotify

Ludwig Bell, Betyg: 4, Bästa spår: Jag är en idiot (nr 2)

Det var nu ett tag sen vi för första gången skrev om Ludwig Bell. Då förklarade vi historien bakom honom och presenterade hans första solosingel Jag är en idiot. Nu har det gått ett tag, och allt som funnits från Ludwig har hamnat på bloggen. I och med denna recension hamnar även hans första solofullängdare ”Jag har försökt förklara” upp här. Albumet släpptes idag, mer än tre månader efter första singelns plats på vår femte lista. Mina förväntningar på albumet var höga efter två jättebra singlar som Jag är en idiot och Kärlek slutar alltid med bråk. Och mina förväntningar uppfylls, men inte fullt ut. Jag hade förväntat mig ett album att vakna till, men albumet blir snarare ett album att somna till, men så vaknar man till när Stockholm blues efter en bit in i skivan drar igång. Men om jag bortser från detta, bortser från mina förväntningar, så är det ett bra album med väldigt bra musik. Och det är ju trots allt ett musikalbum, så det är ju detta som räknas. Men de lite långsammare låtarna drar ned stämningen en aning, och låtar, som trots ett smådeppigt budskap har en glad melodi, blir genast deppigare än bara smådeppiga, vilket är synd. Jag tänker framförallt på Jag är en idiot, som trots ett ledsamt budskap i titeln är en låt som man kan gå och nynna på en sommardag när man mår på topp. Låtarna tar som sagt ut varandra en aning, men Ludwig lyckas i slutändan knyta ihop det hela. Betyget blir tillslut en fyra.