#II 27 — Live

#II 27 - Live. Illustration: Ylva Karlberg/520

Jag tror att alla har varit på någon spelning som man minns. Man kan minnas den för att den var fantastiskt bra, för att den var fruktansvärt urusel eller ungefär vilken annan anledning som helst. Men man kan sällan återskapa den känslan, för den skapades i stunden då allt var på ett precist sätt som det aldrig mer kommer kunna bli. Så det går inte att förklara hur en spelning var, inte ens om man, som vi gjort här, samlar ihop låtar från en konsert och spelar upp för folk. Öppna veckans lista med Spotify →

True Love Will Find You In The End – Daniel Johnston

En inspelning med en Daniel Johnston som vid tillfället verkar ha varit på ett strålande humör. ”True Love Will Find You In The End” är kanske en av de mest genuina låtar som någonsin skrivits, och det är underbart att få följa med till någon sorts ursprungsläge för verket. Bara Johnston och han kroniskt svårbemästrade gitarr.

Wave of Mutilation – Frank Black

Pixies kraftpaket Frank Black framför en egensinnig och akustisk tolkning av den gamla hitten ”Wave of Mutilation”. Låten är en liveinspelning hämtad från Blacks album ”Christmass” som passande nog nådde allmänheten bara några dagar innan julafton 2006. Det framgår inte vart denna ljudupptagning gjordes, så om någon är Pixies-expert får ni gärna ge oss ett svar på det!

Everything Counts (1988/ live the Rose Bowl Stadium, Kalifornien) — Depeche Mode

1988 avslutade Depeche Mode sin två år långa världsturné Music for the Masses på the Rose Bowl Stadium i Kalifornien inför en publik på 60 000 personer. Det blev en spelning som en gång för alla befäste de brittiska syntarna som den tidens största stjärnor. Framträdandet avslutades med Everything Counts och en rysligt maffig allsång. Det här är ett av världens bästa band som presterar på den absoluta toppen av sin förmåga, precis innan ett 90-tal som inte alls skulle bli lika kul för någon av medlemmarna.

Mississippi Godamn (1964/live Carnegie Hall, New York) — Nina Simone

Anledningen till mitt låtval är inte enbart att Mississippi Godamn är en fantastisk protestsång skriven och framförd av den moderna musikens kanske allra största diva. Det som gör denna inspelning särskilt laddad är dess samtida kontext, hur Nina Simon spelade in denna låt 1964, mitt under brinnande raskrig i en tid när det gamla slavsamhällets ideal var högst närvarnade. Simone skrev den efter att fyra svarta barn dödats i ett bombdåd mot en kyrka i Alabama och den blev en del i frigörelsen från en förlegad och ovärdig tidsepok.

Drum Homage Medley – Red Hot Chili Peppers YouTube

I liveplattan Live in Hyde Park får vi höra Red Hot Chili Peppers spelning i den världsberömda London-parken i sin helhet. Självklart är delar som Drum Homage Medley även med, och vi hör Chad Smithspela trummintron till låtar av U2, Led Zeppelin och Queen. Ljublet är, precis som under resten av skivan, konstant och publiken verkar uppleva en extas på över två timmar. Jag är övertygad om att de på plats sov gott av utmattning den natten.

Around The World / Harder Better Faster Stronger – Daft Punk

En av de liveplattor jag tveklöst lyssnat mest på är Daft Punks Alive 2007, där de spelat in en konsert från deras Alive-turné år 2007. Låtarna har mixats ihop, och fantastiska nya spår har skapats av ihopplock från deras låtar genom åren. Vissa låtar har jag måhända tröttnat på efter åren, till exempel det inledande spåret Robot Rock / Oh Yeah som alltid faller offer för ett snabbt dubbelklick på albumet. Men andra låtar har jag ännu inte fått nog av, till exempel denna där Around The World möter Harder Better Faster Stronger.

Wreckin’ Bar (Ra Ra Ra) – The Vaccines

Nästan samtidigt som Englands nya gitarrpop-hjältar släppte sin debut kom en live-skiva inspelad i London. Bootlegvibbarna är ofrånkomliga när Justin Young öppnar med orden ”We are the Vaccines, it’s great to be here”. Det lite tafatta jublet och det försiktiga gitarrspelet fungerar väldigt fint tillsammans. Jämfört med BBCs inspelningar från Glastonbury i somras är det ett helt annat band man hör. En efterlängtad liveupplevelse, nu bara två veckor bort.

Vi två, 17 år (Way Out West 2010) – Håkan Hellström

Nu hamnar han här igen. Förlåt. Men det är tyvärr ofrånkomligt när det gäller livespelningar. Tioårsjubileum-spelningen av Känn ingen sorg för mig Göteborg förra året på Way Out West är bland det absolut mäktigaste jag upplevt. När Håkan dirigerar de 22 500 med orden ”Medan du är ung, sjung” halvvägs in i den förlängda versionen av Vi två, 17 år exploderar en sådan allsång som faktist tar mig tillbaka till just den plats i leran där jag stod helt ensam och skrek medan tårarna ran ned för kinderna.

True Love Waits – Radiohead

Akustiska True Love Waits är inte bara en av Radioheads bästa och mest hjärtskärande låtar utan är förmodligen även den bästa outgivna låten jag känner till. Låten avslutar liveskivan I Might Be Wrong från år 2001, som utöver True Love Waits inkluderar tre respektive fyra låtar från albumen Amnesiac och Kid A. Inspelningen av sångaren Thom Yorkes framträdande är från Oslo samma år som utgivningen. Förrutom att som sagt inte medverka på någon fler officiell utgåva är låten stort eftertraktad av fans på konserter. Det har också gjorts väldigt många fina hemmagjorda filmer till låten av fans på sidor som Youtube och Vimeo som stärker låtens gränslöst vemodiga text och melodier.

Jersey Girl – Bruce Springsteen & The E Street Band

År 1980 spelade Tom Waits in denna låt till sitt album Heartattack and Vine. Ett år senare, under sin turné av albumet The River började Bruce Springsteen spela låten som ett av extranumrena. I samband med att låten återutgavs på en stor livebox blev den snabbt en favorit bland fansen och en sann Springsteen-klassiker. Detta trots att han inte sjäv skrivit låten, som många tyvärr misstar sig att tro. I sommar intar New Jersey-profilen och hans konstilation än en gång Ullevi i Göteborg. Om denna låt spelas är spelningen tveklöst en klassiker, oavsätt hur resten av konserten är.

Ylva Karlberg

Du kan kontakta Ylva på ylvakarlberg@gmail.com.