Samling på Fotografiska

OBS! Bilden är från en annan spelning.

När Samling kliver upp på Fotografiskas obeprövade scen närmar sig klockan midnatt och en försvarlig mängd besökare har samlats framför podiet där Jocke Åhlunds Les Big Byrd rivit av en imponerande krautshow någon timme tidigare. Akustiken har redan visat sig vara över förväntan och när Stockholms skönaste 70-talsromantiker drar igång ”Fåglarna kvittrar” låter det kompakt och klart. Den musik som på debutalbumet När mullret dövar våra öron blir vi rädda kan uppfattas som timid och svävande punkifieras skicklig live; tempot drivs upp och låtarna blir slagkraftiga på ett helt annat sätt, dansen finns nära inpå från första början. Faktum är att många av låtarna fungerar än bättre i liveformat, med ett Samling som redan framstår som väl hemma i situationen. Dynamiken tycks vattentät och bandet spelar lekfullt och intressant. 

Efter halva spelningen gungar bokstavligt talat scengolvet och de i sammanhanget välkända ”Salagrabbarna” går ämningslöst loss framför scenen, som vanligt iklädda prickiga skjortor och åtsittande polotröjor. Det går inte att låta bli av imponeras av Samlings förmåga att vara obundna något fack och under spelningen röra sig sorglöst mellan mangel, pop, progg och dansant kraut. Den tungt uppjackade versionen av ”Anna” som stämningsfullt avslut manifesterar slutligen Samlings position som ett av Stockholms, och kanske Sveriges, bästa liveband.

Victor Schultz

Du kan kontakta Victor på victors@femtjugo.se.